Ungarna har varit så roliga idag. William har frågade om människor med handikapp. För det finns en avdelning på hans skola där barn med div handikapp går. Vi träffade på en kille med down syndrom och William kan inte förstå hur det blir sådär..
Vad ska man svara? Jag började med att berätta om kromosomerna men inte blev han klokare för det. Så jag gjorde om kromosomerna till kompis par, jag tyckte att jag fick till det ganska bra efter att ha pratat 5 minuter om det.. Han bildade sig en egen uppfattning tror jag, han frågade inte mer sen iallafall.. Ett intensivt legobygge blev det även idag men lillebror PAJAR PRECIS ALLT!!! Den lille marodören.

Barnen har lagt sig... Det är tyst.. bara min nyfunna artist (Ray Lamontagne) som susar genom högtalarna.. Kanske inte den mest uppmuntrande musiken men man blir bara så lugn.. Och jag behöver fortsätta vara lugn..

Nu orkar jag inte tänka mer.. jag vill inte tänka mer... Men ändå så virvlar tankarna runt i huvudet fångar upp hela min kropp och suger tag i magen... susar upp till sidan av mina kinder och ögon... en stickande känsla.. tjock i halsen... sen rullar tankarna vidare ut på mina kinder för att blekna bort..
En tanke fastnar vid ena mungipan. Tanken stannar kvar för att virvla runt än en gång. Kanske kommer tanken att mogna i virvlet och ta mig dit jag är på väg...
Alltid är det kvällarna... *suck*

Ska ta tag i att packa lite. Klockan 13 imorgon bär det av Norr ut :)
Måste ju fixa lite påskägg till ungarna med som dom kan ta med till pappsen, Träffar dom inte förrän på Måndag eftermiddag igen. 
så här har jag inte tid att sitta mer...

Natti eller kvällning vad ni än föredrar...